QTF-metoden

Kärnan i vårt åtgärdsprogram.

QTF-metoden

QTF-metoden är kärnan i vårt åtgärdsprogram när det gäller att optimera tekniska vätskesystem. De olika stegen utförs enligt besiktningsrapportens rekommendationer.

  • Steg 1: Besiktning

    Besiktning är alltid första steget. Utan diagnos ingen behandling. Besiktningen ger värdefull kunskap och vi sätter aldrig in någon åtgärd utan att veta exakt vad som behövs för att ditt system ska fungera optimalt. Besiktning bör göras återkommande, inte minst om större förändringar eller påfyllningar har gjorts.



    Så här går det till

    Besiktningen innehåller 4 komponenter:
    – Okulärbesiktning
    – Vätskekontroll
    – Kontroll av teknisk konstruktion
    – Besiktningsrapport

    Okulärbesiktning
    Det första vi gör är att söka efter skadeindikationer. Läckage, spill, utbytta komponenter, egna fixar som hemmagjorda lösningar med tätningar eller kylningar. Rödfärgade golv, där läckande vätska dunstat och lämnat rostfläckar efter sig gör att vi kan vara beredda på korrosionsproblem. Utbytta komponenter kan skvallra om tidigare haveri eller funktionsstörningar. Vi har sett det mesta och känner tidigt igen symptom på vätskeproblem.

    Vätskeprov ur systemet fylls på transparenta flaskor. Är den smutsig? Skummar den? Luktar den? Vätskan ska vara lika klar och ren som när man fyllde i den, allt annat är indikationer på problem av ett eller annat slag. Smuts, partiklar, rost eller magnetit varslar om korrosionsangrepp men även klara vätskor kan innehålla gaser.

    Vätskekontroll
    På vätskeprovet mäter vi syrgashalt, konduktivitet (ledningsförmåga) och pH-värde.

    Vanligt kranvatten innehåller normalt 8–10 mg/l syrgas. Den nivån ska ner till ca 0,5 mg/l för att vara acceptabel i systemvätska (teknisk vätska). Då bär vätskan värme eller kyla effektivt och du undviker att syret "eldar på" korrosionsprocessen. I vätskekontrollen ingår att mäta total gasmängd i systemvätskan.

    Konduktiviteten avslöjar bl.a. om det finns korrosiva processer igång, och om kemikalier har tillsatts. Normalvärden är < 600 μS/cm (mikrosiemens per cm), men det viktigaste är att det inte har förändrats för mycket. Referensvärdet är vätskan som systemet fylldes med. En frisk vätska håller normalt samma konduktivitet som kranvattnet på platsen. Förhöjd konduktivitet tyder på att något är fel.

    pH-värdet ska ligga mellan 7,5–9. För högt eller för lågt kan tyda på kemikalietillsatser. Vid behov analyseras vätskeprovet även på ackrediterat laboratorie efter metalljoner, mängd och sort.

    Kontroll av teknisk konstruktion
    Hur är systemet uppbyggt? Vi har gedigen systemkunskap och kan identifiera eventuella svagheter.

    Besiktningsrapport
    Sammantaget ger besiktningen en helhetsbild av systemets status och eventuella skadeindikationer. En utförlig besiktningsrapport lämnas. Rapporten innehåller alltid analysresultat och rekommendationer baserat på systemstatus. Ofta behövs snabbavgasning men om värdena är OK så är vi den första att gratulera.
  • Steg 2: Systemrengöring

    Om besiktningen visat att systemvätskan innehåller partiklar, rödrost, svartrost, magnetit och/eller miljöfarliga ämnen, och är aggressiv mot systemet bör vätskan renas, eller kanske till och med bytas. Systemvätskan från ett system i balans ska vara lika ren och klar som när den fylldes i.



    Grundläggande rengöring
    Rengöringen görs för att undvika att fasta partiklar från installationen (svetsslagg, spån från rörkapning, grusrester från utomhusförvaring, byggrester etc.) eller fällningar från en längre tids drift förstör systemet. Utförs på gamla och nya system vid behov.

    Systemrengöring

    – Backspolning
    – Filtrering

    Backspolning
    Backspolning utförs växelvis i båda riktningarna, för att få loss partiklar som kan ha satt sig fast. Den utförs med egenutvecklad utrustning som i intervaller vänder flödesriktningen och frånskiljer föroreningar.

    Filtrering
    Filtrering med 1 μ filter utförs som standard vid snabbavgasning. Filterpåsarna har en portäthet på 1 μ, vilket motsvarar ca 40 ggr under synbarhetsgränsen.

    Kompletterande filtrering utförs vid behov, t.ex.:

    – Magnetfiltrering för att frånskilja magnetit.
    – Filtrering med jonbytarmassor, för rening av metallhaltig systemvätska.
    – Absorbentfiltrering för att avlägsna kemikalier från en förorenad systemvätska.

    Filtreringen avslutas först när vätskan uppvisar acceptabel kondition och uppfyller REVAQ:s regelverk.
  • Steg 3: Vätskeutbyte

    Vätskeutbyte

    QTF har en metod att rena kontaminerad vätska under full drift. Denna reningsprocess gör i många fall att vätskebyte kan undvikas och därmed att stora pengar sparas.



    Är den tekniska vätskan kraftigt förorenad kan den behöva bytas. Men det är inte bara att öppna bottenpluggen och spola ner i avloppet. Vattensystem analyseras för att säkerställa att vätskan uppfyller REVAQ:s krav på vätska som får släppas ut i kommunala avloppsnätet.

    Vätskeutbyte

    Om vätskan är en värme- eller köldbärarblandning, t.ex. glykollösning, byts hela vätskeinnehållet ut. QTF tar hand om den förbrukade köld-/värmebärarlösningen och skickar den till destruktion med hjälp av samarbetspartner. Systemet fylls sedan med ny, ren lösning och avgasas.

    Miljövänliga glykoler är särskilt känsliga för syrerika vätskor. De ska brytas ner snabbt om de kommer ut i naturen, där syre och humusbakterier gör jobbet. För att klassas som miljövänlig glykol ska 90 % av den brytas ner inom 28 dygn. Nya moderna, miljövänliga glykoler bryts t.o.m. ned inom 10 dygn. Nu blir vikten av syrefri systemvätska uppenbar! Dessutom bär kall vätska mer syre än varm, och det är ju normalt i kylsystem, där det är aktuellt med glykoler.

    Lösningen är att snabbavgasa direkt efter påfyllning och därefter hålla systemvätskan syrefri med hjälp av underhållsavgasare.

    För att få bort fällningsrester som kan finnas kvar från tidigare renspolning kan den nya köld-/värmebärarlösningen behöva efterfiltreras. Detta görs för att säkerställa den tekniska vätskans, och därmed hela systemets, kvalitet.
  • Steg 4: Snabbavgasning

    Snabbavgasning

    När gaser har konstaterats i systemvätskan ska man snabbavgasa. Ju fortare vätskan åtgärdas, desto bättre. Syret i vätskan sätter fart på korrosionsprocessen och ju mer syre, desto mer eldas korrosionsbrasan på. Bästa sättet att stoppa den är att snabbt ta bort syret. Utan syre, ingen korrosion!



    Vid 6,0 mg/l syre oxiderar järn i en takt av 6,5 g/m2 per dag. Hög syrgashalt är förödande för livslängden på VVS-system.

    QTF snabbavgasare klarar att på mycket kort tid sänka gashalten till acceptabla värden, dvs. under 0,5 mg syre/liter för vatten och 0,8 mg syre/liter för glykol, saltlösningar och etanol. Kolsyra och övriga energiförstörande gaser (kvävgas, vätgas etc.) evakueras.

    Aggregatet avgasar kontinuerligt stora flödesvolymer. Ett flöde på upp till 11 m3/h (större flöden vid behov) genom aggregatet utsätts för 96 % vakuum utbrett på 60 m2 yta. QTF:s snabbavgasare är 300 gånger effektivare än vanligt förekommande avgasare på marknaden.

    Det är viktigt att syrgas och övriga gaser snabbt evakueras ur nyfyllda system, korrosionsprocessen startar direkt efter uppfyllning.

    Systemvätska som innehåller fryspunktsnedsättande tillsatser, t.ex. glykol och saltlösningar är särskilt känsliga. Syret i systemvätskan bryter ned inhibitorpaketet (korrosionsskyddande ämnen) och därefter glykol/saltlösningen. En sådan systemvätska blir mycket metallaggressiv!

    Systemvätskor bör vara avgasade senast 7–10 dagar efter uppfyllning.
  • Steg 5: Underhållsavgasning

    QTF underhållsavgasare

    Efter utförd snabbavgasning kan QTF underhållsavgasare installeras för att säkerställa ett fortsatt lågt gasinnehåll i den energibärande systemvätskan. Syre tar sig in i VVS-system på olika sätt; spädfyllningar, ventiler, "diffusionsfria" slangar i t.ex. golvvärmesystem, felplacerade automatavluftare eller felinställda expansionskärl, för att nämna några.



    Tryggast och klokast är att installera en QTF underhållsavgasare som håller systemvätskan gasfri och effektiv.
    Teknisk dokumentation
    PDF-dokumenten öppnas i ett separat fönster.

  • Steg 6: Efterkontroll

    Efterkontroll
    Efter avslutad snabbavgasning bedöms behovet av underhållsavgasare och rutinmässiga efterkontroller, samt om det krävs ny injustering/balansering av systemet.



    Gashalterna bör kontrolleras inom 6 månader efter avslutad snabbavgasning, eller tidigare om någon systemförändring har gjorts. Renovering, tillbyggnader etc. som kräver påfyllning av ny systemvätska medför behov av avgasning, snabbavgasning eller fortlöpande underhållsavgasning.

    Ibland kan gashalten ha ökat något på grund av yttre faktorer, även om underhållsavgasare är installerad. QTF kan då vid efterkontroll komplettera underhållsavgasaren en tid med turboaggregat, för att återupprätta den låga syrgasnivån. Turboavgasaren förstärker effekten av underhållsavgasaren 7 ggr.

    Det är en kostnadseffektiv efterbehandling när inte snabbavgasarens kapacitet på 300 ggr underhållsavgasaren behövs.
  • Steg 1: Besiktning

    Besiktning är alltid första steget. Utan diagnos ingen behandling. Besiktningen ger värdefull kunskap och vi sätter aldrig in någon åtgärd utan att veta exakt vad som behövs för att ditt system ska fungera optimalt. Besiktning bör göras återkommande, inte minst om större förändringar eller påfyllningar har gjorts.



    Så här går det till

    Besiktningen innehåller 4 komponenter:
    – Okulärbesiktning
    – Vätskekontroll
    – Kontroll av teknisk konstruktion
    – Besiktningsrapport

    Okulärbesiktning
    Det första vi gör är att söka efter skadeindikationer. Läckage, spill, utbytta komponenter, egna fixar som hemmagjorda lösningar med tätningar eller kylningar. Rödfärgade golv, där läckande vätska dunstat och lämnat rostfläckar efter sig gör att vi kan vara beredda på korrosionsproblem. Utbytta komponenter kan skvallra om tidigare haveri eller funktionsstörningar. Vi har sett det mesta och känner tidigt igen symptom på vätskeproblem.

    Vätskeprov ur systemet fylls på transparenta flaskor. Är den smutsig? Skummar den? Luktar den? Vätskan ska vara lika klar och ren som när man fyllde i den, allt annat är indikationer på problem av ett eller annat slag. Smuts, partiklar, rost eller magnetit varslar om korrosionsangrepp men även klara vätskor kan innehålla gaser.

    Vätskekontroll
    På vätskeprovet mäter vi syrgashalt, konduktivitet (ledningsförmåga) och pH-värde.

    Vanligt kranvatten innehåller normalt 8–10 mg/l syrgas. Den nivån ska ner till ca 0,5 mg/l för att vara acceptabel i systemvätska (teknisk vätska). Då bär vätskan värme eller kyla effektivt och du undviker att syret "eldar på" korrosionsprocessen. I vätskekontrollen ingår att mäta total gasmängd i systemvätskan.

    Konduktiviteten avslöjar bl.a. om det finns korrosiva processer igång, och om kemikalier har tillsatts. Normalvärden är < 600 μS/cm (mikrosiemens per cm), men det viktigaste är att det inte har förändrats för mycket. Referensvärdet är vätskan som systemet fylldes med. En frisk vätska håller normalt samma konduktivitet som kranvattnet på platsen. Förhöjd konduktivitet tyder på att något är fel.

    pH-värdet ska ligga mellan 7,5–9. För högt eller för lågt kan tyda på kemikalietillsatser. Vid behov analyseras vätskeprovet även på ackrediterat laboratorie efter metalljoner, mängd och sort.

    Kontroll av teknisk konstruktion
    Hur är systemet uppbyggt? Vi har gedigen systemkunskap och kan identifiera eventuella svagheter.

    Besiktningsrapport
    Sammantaget ger besiktningen en helhetsbild av systemets status och eventuella skadeindikationer. En utförlig besiktningsrapport lämnas. Rapporten innehåller alltid analysresultat och rekommendationer baserat på systemstatus. Ofta behövs snabbavgasning men om värdena är OK så är vi den första att gratulera.
  • Steg 2: Systemrengöring

    Om besiktningen visat att systemvätskan innehåller partiklar, rödrost, svartrost, magnetit och/eller miljöfarliga ämnen, och är aggressiv mot systemet bör vätskan renas, eller kanske till och med bytas. Systemvätskan från ett system i balans ska vara lika ren och klar som när den fylldes i.



    Grundläggande rengöring
    Rengöringen görs för att undvika att fasta partiklar från installationen (svetsslagg, spån från rörkapning, grusrester från utomhusförvaring, byggrester etc.) eller fällningar från en längre tids drift förstör systemet. Utförs på gamla och nya system vid behov.

    Systemrengöring

    – Backspolning
    – Filtrering

    Backspolning
    Backspolning utförs växelvis i båda riktningarna, för att få loss partiklar som kan ha satt sig fast. Den utförs med egenutvecklad utrustning som i intervaller vänder flödesriktningen och frånskiljer föroreningar.

    Filtrering
    Filtrering med 1 μ filter utförs som standard vid snabbavgasning. Filterpåsarna har en portäthet på 1 μ, vilket motsvarar ca 40 ggr under synbarhetsgränsen.

    Kompletterande filtrering utförs vid behov, t.ex.:

    – Magnetfiltrering för att frånskilja magnetit.
    – Filtrering med jonbytarmassor, för rening av metallhaltig systemvätska.
    – Absorbentfiltrering för att avlägsna kemikalier från en förorenad systemvätska.

    Filtreringen avslutas först när vätskan uppvisar acceptabel kondition och uppfyller REVAQ:s regelverk.
  • Steg 3: Vätskeutbyte

    Vätskeutbyte

    QTF har en metod att rena kontaminerad vätska under full drift. Denna reningsprocess gör i många fall att vätskebyte kan undvikas och därmed att stora pengar sparas.



    Är den tekniska vätskan kraftigt förorenad kan den behöva bytas. Men det är inte bara att öppna bottenpluggen och spola ner i avloppet. Vattensystem analyseras för att säkerställa att vätskan uppfyller REVAQ:s krav på vätska som får släppas ut i kommunala avloppsnätet.

    Vätskeutbyte

    Om vätskan är en värme- eller köldbärarblandning, t.ex. glykollösning, byts hela vätskeinnehållet ut. QTF tar hand om den förbrukade köld-/värmebärarlösningen och skickar den till destruktion med hjälp av samarbetspartner. Systemet fylls sedan med ny, ren lösning och avgasas.

    Miljövänliga glykoler är särskilt känsliga för syrerika vätskor. De ska brytas ner snabbt om de kommer ut i naturen, där syre och humusbakterier gör jobbet. För att klassas som miljövänlig glykol ska 90 % av den brytas ner inom 28 dygn. Nya moderna, miljövänliga glykoler bryts t.o.m. ned inom 10 dygn. Nu blir vikten av syrefri systemvätska uppenbar! Dessutom bär kall vätska mer syre än varm, och det är ju normalt i kylsystem, där det är aktuellt med glykoler.

    Lösningen är att snabbavgasa direkt efter påfyllning och därefter hålla systemvätskan syrefri med hjälp av underhållsavgasare.

    För att få bort fällningsrester som kan finnas kvar från tidigare renspolning kan den nya köld-/värmebärarlösningen behöva efterfiltreras. Detta görs för att säkerställa den tekniska vätskans, och därmed hela systemets, kvalitet.
  • Steg 4: Snabbavgasning

    Snabbavgasning

    När gaser har konstaterats i systemvätskan ska man snabbavgasa. Ju fortare vätskan åtgärdas, desto bättre. Syret i vätskan sätter fart på korrosionsprocessen och ju mer syre, desto mer eldas korrosionsbrasan på. Bästa sättet att stoppa den är att snabbt ta bort syret. Utan syre, ingen korrosion!



    Vid 6,0 mg/l syre oxiderar järn i en takt av 6,5 g/m2 per dag. Hög syrgashalt är förödande för livslängden på VVS-system.

    QTF snabbavgasare klarar att på mycket kort tid sänka gashalten till acceptabla värden, dvs. under 0,5 mg syre/liter för vatten och 0,8 mg syre/liter för glykol, saltlösningar och etanol. Kolsyra och övriga energiförstörande gaser (kvävgas, vätgas etc.) evakueras.

    Aggregatet avgasar kontinuerligt stora flödesvolymer. Ett flöde på upp till 11 m3/h (större flöden vid behov) genom aggregatet utsätts för 96 % vakuum utbrett på 60 m2 yta. QTF:s snabbavgasare är 300 gånger effektivare än vanligt förekommande avgasare på marknaden.

    Det är viktigt att syrgas och övriga gaser snabbt evakueras ur nyfyllda system, korrosionsprocessen startar direkt efter uppfyllning.

    Systemvätska som innehåller fryspunktsnedsättande tillsatser, t.ex. glykol och saltlösningar är särskilt känsliga. Syret i systemvätskan bryter ned inhibitorpaketet (korrosionsskyddande ämnen) och därefter glykol/saltlösningen. En sådan systemvätska blir mycket metallaggressiv!

    Systemvätskor bör vara avgasade senast 7–10 dagar efter uppfyllning.
  • Steg 5: Underhållsavgasning

    QTF underhållsavgasare

    Efter utförd snabbavgasning kan QTF underhållsavgasare installeras för att säkerställa ett fortsatt lågt gasinnehåll i den energibärande systemvätskan. Syre tar sig in i VVS-system på olika sätt; spädfyllningar, ventiler, "diffusionsfria" slangar i t.ex. golvvärmesystem, felplacerade automatavluftare eller felinställda expansionskärl, för att nämna några.



    Tryggast och klokast är att installera en QTF underhållsavgasare som håller systemvätskan gasfri och effektiv.
    Teknisk dokumentation
    PDF-dokumenten öppnas i ett separat fönster.

  • Steg 6: Efterkontroll

    Efterkontroll
    Efter avslutad snabbavgasning bedöms behovet av underhållsavgasare och rutinmässiga efterkontroller, samt om det krävs ny injustering/balansering av systemet.



    Gashalterna bör kontrolleras inom 6 månader efter avslutad snabbavgasning, eller tidigare om någon systemförändring har gjorts. Renovering, tillbyggnader etc. som kräver påfyllning av ny systemvätska medför behov av avgasning, snabbavgasning eller fortlöpande underhållsavgasning.

    Ibland kan gashalten ha ökat något på grund av yttre faktorer, även om underhållsavgasare är installerad. QTF kan då vid efterkontroll komplettera underhållsavgasaren en tid med turboaggregat, för att återupprätta den låga syrgasnivån. Turboavgasaren förstärker effekten av underhållsavgasaren 7 ggr.

    Det är en kostnadseffektiv efterbehandling när inte snabbavgasarens kapacitet på 300 ggr underhållsavgasaren behövs.

Kontakt

QTF Sweden AB
Slöjdaregatan 5
393 53 Kalmar
+46 480-43 00 80
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Följ oss

AQA Newsletter